Mitt i semestern präglas jag och säkert de flesta svenskar av händelserna i Norge. Att en person kan svara för en sådan förödelse och katastrof är nästan ofattbart. Tyvärr ger det en bild av vad människor kan vara kapabla att göra om man lever i sin egen fantasivärld, vid sidan av samhället. Att se sig som krigare och hjälte, samtidigt som en hel nation skriker ut sin sorg och hat mot det han gjort, gör bara bilden av honom ännu mer tragisk och märklig. Att kallblodigt skjuta ihjäl över 70 obeväpnade barn och ungdomar måste vara ett av de fegaste dåden västvärlden skådat på lång tid. Nu är det bara att hoppas att eventuella likasinnade, trots sin inskränkthet, förstår det hat och den ilska som den här typen av dåd väcker hos allmänheten. De flesta människor i både Sverige och Norge ser nog problemet med utanförskap och brist på idéer kring integration som ett större problem än "islamifiering". Det är genom att öka förståelsen för varandra som vi kan utvecklas som nation och som samhälle, inte genom isolation och utanförskap.
Så här i semestertider kan jag konstatera att jag befinner mig i den vädermässigt sämsta delen av landet. Just nu är vi inne på den fjärde dagen med dagsregn och den nionde regndagen på 14 dagar. Troligen en botten notering i "solligan". Jag brukar inte känna mig väderberoende, men nu är snart gränsen nådd för vad jag tål. Står man och väntar på att få börja måla fönster och regnet vräker ned dag efter dag så kan man tappa sugen. Finns en liten ljusning i sikte efter måndagen, men den tror inte jag på. Polska lågtryck har en konstig förmåga att bita sig fast och leverera regnväder i en aldrig sinande bana. Solen kommer väl första dagen på jobbet...
Boby Ulf
Olika falla ödets lotter
En dag sedan
Bra skrivet! Tack!
SvaraRadera