tisdag 17 januari 2017

Min sista Blogg


Vad är det för likhet mellan mig och Blondinbella? Rätt svar: Vi avvecklar våra bloggar. Det här får bli min sista ”Boby Ulf”- blogg. Den sista januari avgår jag som vd för Botkyrkabyggen och den sista april arbetar jag min sista dag i bolaget. Det här är min 135:e blogg och jag kan väl inte påstå att mina bloggar varit de mest lästa. I dagens mediebrus med tweets på 140 tecken och där Trumps ”oneliners” börjar bli norm, så framstår en blogg säkert som en hopplös relik från en svunnen tid. Att behöva läsa över två tusen tecken för att fatta vad han vill ha fram, känns säkert bara för mycket för de flesta. Nä jag är inte bitter… För mig har det varit ett fantastiskt stimulerande arbete för att sätta mig in i aktuella frågor och analysera vart bostadspolitiken är på väg och hur vi ser på viktiga framtidsfrågor i fastighetsbranschen. Att dessutom få formulera fria åsikter i en blogg ar varit en trevlig utmaning.

Det har blivit 13 år i bolaget för mig, 13 fantastiska år där jag tillsammans med all personal i företaget har arbetat hårt för att föra Botkyrkabyggen framåt. Men för att citera det dystra och insomnade bandet Kent ”Hur långt man än har kommit, så är det alltid längre kvar” (999). Så här i slutet på min Botkyrkakarriär kan det ändå vara kul att sammanfatta några av de saker som vi har åstadkommit i Botkyrkabyggen under de här åren.

Vi drog igång nyproduktionen av bostäder 2005/06. Totalt har vi byggt 345 lägenheter sedan dess. 35 lägenheter per år kanske inte låter så mycket, men med tanke på att det inte byggts någonting sedan 1991, så har det handlat mycket om att bryta ny mark och återupprätta kompetenser inom området. Vi har i stort sett kunna bygga nytt på vårt kassaflöde, vilket innebär att vi byggt 350 lägenheter utan att behöva låna upp en krona. Nu går vi över till en helt annan situation där företaget ska producera 300 lägenheter årligen från och med 2020 och där Botkyrkabyggen måste bygga upp en helt ny organisation för att klara den utmaningen.

Med ett lägenhetsbestånd som består av en övervägande del lägenheter i miljonprogramområden så krävs ett starkt nytänkande för att vi ska få människor att stanna kvar, trivas och vilja satsa på sitt boende. Vår satsning på att lyfta våra utemiljöer har varit lyckad, idag får vi toppresultat från våra hyresgäster när det gäller nöjdhet med utemiljön. Hela förändringen av Alby med fasad- och gårdsrenoveringar, tror jag har bidragit till att skapa ett intresse för Alby som plats. Idag byggs över 700 bostadsrättslägenheter i området, en satsning som inte skulle ha gjorts om området såg ut som det gjorde för 10 år sedan. Även många andra av våra områden har fått ett rejält lyft.

Våra boendekoncept har varit framgångsrika och på olika sätt blivit omtalade runt om i landet. KompisBo, där två eller tre ungdomar kan dela på en lägenhet med var sitt hyreskontrakt, har inneburit att flera hundra ungdomar kunnat få ett vettigt boende ihop men en kompis till låg kostnad. Idag har många andra företag upptäckt konceptet – men det var vi som var först i Sverige och vi utvecklade det. Ett annat unikt koncept som vi utvecklat i Botkyrkabyggen är TjästeBo, där vi erbjuder företag möjligheter att hyra lägenheter till provanställda, eller tillfälligt anställda. I en situation där det knappt går att rekrytera personal till Stockholmsområdet på grund av bostadsbristen, har det varit ett uppskattat koncept.

Vi är först i Sverige med Andelsägarboende. Att låta människor som vill bo kvar i sin lägenhet och sitt bostadsområde, få köpa andelar i sin fastighet som ger dem dispositionsrätt till sin lägenhet, låter enkelt och rimligt. Men när det inte är bostadsrätt eller äganderätt vi pratar om, så blir det plötsligt väldigt komplicerat och många ser med stor misstänksamhet på konceptet. Vi tror på det här och jag är övertygad om att den här boendeformen kommer att få genomslag i landet. Andelsägande har så många kvaliteter. Dels bor man kvar i sin gamla invanda lägenhet och slipper leta efter något nytt för att man vill ”äga”. Dels får de som vill fortsätta hyra, en trygg och professionell hyresvärd i Botkyrkabyggen och man slipper vara hyresgäst hos en bostadsrättsförening som ofta är en ganska dålig hyresvärd. Hela konceptet skapar också en ökad stabilitet eftersom det är de familjer som annars flyttar ifrån området för att köpa en lägenhet, som många gånger står för stabilitet och engagemang i området.

I ett företag som har hyresgäster med rötter från hela världen, är det inte alltid så lätt att få människor att engagera sig i det traditionellt Svenska föreningslivet som Hyresgästföreningen eller liknande. För att skapa engagemang måste vi tänka nytt. Vi har stimulerat det lokala föreningslivet genom att sponsra sommaraktiviteter, nattvandrare och andra sociala projekt som föreningslivet står för. Vi har också låtit engagerade människor som inte vill vara knutna till föreningar, bli Gårdsambassadörer hos oss. En frivillig roll där man kan ta på sig ett ansvar eller ett arbete som man tycker är roligt eller intressant. Idag har vi över 250 Gårdsambassadörer.

Botkyrkabyggen står inför en gigantisk utmaning att renovera stora delar av sitt bestånd och att de människor som bor där, ska ha råd att bo kvar. För oss i företaget har det inneburit en utmaning hur vi ska tänka, hur vi drar gränser för vad som är nödvändigt och vad som är ”bra”. Och hur vi skapar en långsiktigt hållbar upprustning av våra miljonprogramområden. Jag tror att vi har hittat den här balansen och att vi kan ge oss på vår gigantiska uppgift att rusta 8 000 lägenheter under närmaste 12 åren.

Till sist måste jag nämna ekonomin. Utan en stabil grund att stå på skulle vi inte klara de utmaningar vi står inför. Försäljningen av delar av vårt bestånd var en nödvändig åtgärd. Att sälja ett större bestånd på Albyberget som stod inför en renovering, gav oss en nödvändig ekonomisk förstärkning. Vi gjorde en reavinst på över 500 miljoner, vi minskade vår upplåning med 700 miljoner och vi fick för första gången ett reellt pris på vad våra fastigheter i miljonprogramområden var värda på marknaden. Försäljningen innebar också att vi inte behövde renovera 1300 lägenheter för en knapp miljard och att vi kunde koncentrera oss på ett något mindre bestånd. Man kan också visa på att i och med att privat kapital kom in och satsade på Alby, så har det dragit till sig andra investerare som ser att det går att investera där. Idag byggs flera hundra bostadsrätter och många fler är på gång i området. Det var ett starkt motstånd till försäljningen, men jag är ändå stolt över att vi lyckades genomföra den och att jag kan lämna över ett företag med en stark ekonomi som orkar ta sig an framtidens utmaningar. Alternativet hade varit att sälja något bestånd ”med kniven på strupen” i början av 2020-talet när man insåg att pengarna var slut.

Tack för mig.

 

Boby Ulf

(och för dig som inte läst någon av mina blogginlägg tidigare så finns det 134 till att läsa på Botkyrkabyggens hemsida)

torsdag 27 oktober 2016

En dag som väcker känslor

 I måndags, den 24 oktober utsåg styrelsen i Botkyrkabyggen min efterträdare. Chris Österlund blir en alldeles utmärkt vd för Botkyrkabyggen. Vi jobbade tillsammans några år när jag kom till det här företaget för sådär 13 år sedan, när jag var ny som vd och Chris var administrativ chef. Lyhörd, pedagogisk och drivande, var mitt omdöme då och det håller fortfarande. Sedan dess har hon varit på olika framträdande poster i branschen bl a som vd i Nynäshamnsbostäder och SSSB, studentbostadsbolaget i Stockholm. Senast som chef för ekonomi och finans på SABO.



Mina blandade känslor är att det är just jag som ska ersättas. Även om jag valt det själv, att sluta på Botkyrkabyggen när mitt avtal går ut i april, så blir det så tydligt att jag kommer att lämna den här fantastiska arbetsplatsen med alla härliga arbetskamrater och utmanande kunder. Ofta skyddar man sig med uttryck som ”Ja, ja, allt har sin tid.”  ”Man ska göra annat medan man kan”, eller ”Det ska bli skönt att få styra sin tid lite bättre”. Men när allt kommer omkring så inser jag samtidigt att jag under många år har tillhört den grupp människor som faktiskt kunnat påverka branschen och samhället, genom att fatta beslut. Det vi gör eller inte gör i Botkyrkabyggen, påverkar en stor del av hela Botkyrka, eftersom vi har nästan 1/3-del av hela bostadsmarknaden i den här kommunen. En del av de beslut vi fattat i Botkyrkabyggen har dessutom haft påverkan på hela branschen och delar av samhället. Jag tänker främst på KompisBo, TjänsteBo och Andelsägarboende som fått genomslag i andra delar av landet och skapat stort intresse från branschen. Jag tänker också på vårt jämställdhetsarbete, mångfaldsarbete, som gett oss priser och utmärkelser, samt hur vi arbetar med varsam renovering av vårt fastighetsbestånd. Allt det här är beslut som jag som vd kunnat initiera, driva och besluta om och det har varit otroligt inspirerande. Nu inträder jag en roll som ”Lame duck” som enligt Wikepedia är en vald person vars efterträdare redan har blivit vald, till dess Chris tillträder i februari. Jag börjar tänka på min framtid som inte bara ska vara hängmatta. Det finns så mycket spännande att kasta sig över i den här branschen. Men jag kommer att sakna alla härliga medarbetare…

 

Boby Ulf

fredag 14 oktober 2016

Alby och Dylan


Jag var på ”första spadtaget” på Albyberget igår. Titanias satsning på bostadsrätter kring Tingstorget är positivt för Alby och positivt för hela Botkyrka. Det är den största satsningen på bostadsrätter i Norra Botkyrka på årtionden. För tio år sedan låg priserna för en bostadsrätt i Norra Botkyrka på 6 -7 tusen kronor per m2, idag är den ofta över 25 000 kronor. Prisökningen på den begagnade bostadsmarknaden gör att fler vågar satsa på att nyproducera bostäder i Botkyrka. Om skillnaden mellan nytt och gammalt är 10 000 kronor per m2 börjar det bli attraktivt för investerare, både de som bygger och de som ska köpa nyproducerat. För oss som fastighetsägare i bostadsområden med nästan bara hyresrätter, är det positivt att människor får fler alternativ att välja på. Att bara kunna erbjuda 50 år gammal hyresrätt, gör att vissa människor väljer bort våra områden eller väljer att flytta ifrån oss. Flera alternativ på marknaden stärker hela samhället. Det är också därför som vi i Botkyrkabyggen försöker utveckla Andelsägarlägenheter som ett sätt att ge människor alternativ. Det skapar stabilitet som i sin tur leder till trivsammare områden. Åter till Albyberget, så grävde byggherren Titania ned vykort från Botkyrkabor som ska bevaras i 50 år innan de grävs upp. En spännande form av framtidsspaning och kanske något för kommande generationer att glädjas åt. ”Hur tänkte dom då?” blir säkert något som kommer att upprepas många gånger. De som är med 2066 får se....

 

På tunnelbanan från Alby in mot Stockholm såg jag i min mobil att Bob Dylan fått Nobelpriset i litteratur. Jag tycker att det var ett modigt beslut som säkert retar gallfeber på vissa i kultureliten. För mig var det nog Beatles och Dylan som väckte mitt musikintresse någon gång i mitten av 60-talet, men de senaste 20 åren har jag varit mer imponerad över hur en människa orkar turnera så mycket som han gör. Ibland verkar han inte veta vilken stad han är i utan river av låtar i två tre timmar utan något mellansnack. Ett proffs, som ändå under 55 års tid levererat fantastiska låtar med fantastiska texter. Några damer som klev på tunnelbanan i Liljeholmen satte sig mitt emot mig och började diskutera vem som skulle få Nobelpriset. –Det är redan klart sa jag, det blev Bob Dylan. ”Det kan man ju alltid fantisera om” fnös den ena damen. Jag visade upp artikeln i min Padda. De båda damerna skakade på huvudet och tittade på mig som om jag vore Nobelkommittén, klev av vid Mariatorget och försvann bort. Det är alltid spännande att åka kollektivt.

 

Boby Ulf

måndag 3 oktober 2016

Ungdomsbostäder och byggprocesser


Äntligen är våra Ungdomsbostäder klara för inflyttning. Våra första 30 lägenheter på Harbrovägen invigdes i fredags. Jag tycker att hela projektet har varit fantastiskt spännande att följa, från de första tankarna kring ungdomsboende till markletande, planarbete och byggnation. Nu står det första av tre hus klar och jag mötte en entusiastisk Emma i fredags, som verkligen såg fram emot sitt första boende ”på riktigt”. Fram till jul kommer vi ha klart alla tre projekt i Storvreten och Tumba. Totalt handlar det om 72 lägenheter, alla ettor på 32 m2 med hög standard.

Hela det här projektet visar på att om alla drar åt samma håll så går det att genomföra tre nybyggnadsprojekt på ganska kort tid. Många debattörer, politiker och ”förståsigpåare”, pekar på trög lagstiftning som innebär att handläggningstiderna för plan- och bygglovsfrågor drar ut på tiden och att det är därför det blir så lite byggt. Det här projektet visar delvis på motsatsen. Vill alla inblandade att det ska fungera smidigt att få fram nya hus, så kan hela processen kortas rejält. Men det bygger på att Botkyrkabyggens ansvariga är proaktiva och väl förberedda inför varje steg, att kommunens tjänstemän och beslutsfattare jobbar tillsammans med oss för att få det hela att flyta på snabbt och smidigt. Att vi kan föra en aktiv dialog för att ge grannar och andra intressenter så pass stor trygghet att man inte behöver överklaga detaljplanerna. Och till sist handlar det om byggbolag som verkligen vill leverera ett bra projekt i tid. Jag tycker att allt det här har varit på plats i det här projektet, men jag kan inte säga att det är så i alla projekt.

Ett annat nybyggnadsprojekt vi driver har kantats av motgångar och förseningar, men nu har vi äntligen satt spaden i jorden, ca 1,5 år försenat. Vi är inte ensamma om det, jag hörde för något år sedan att Svenska Bostäder hållit på i tio år att få igång ett studenthusbygge i Albano mellan KTH och Universitetet. Allt har överklagats till högsta instans, både via plan- och bygglagen och miljöbalken. Det ser ut som det bygget äntligen har kommit igång. Är det något man behöver komma åt så är det de här dubbla överklagansmöjligheterna. Att man först kan överklaga en plan hela vägen upp till regeringen enligt en lag och sedan om man inte får rätt där gå över på och överklaga planerna utifrån miljökriterier ända upp till miljööverdomstolen, det känns fel. Det kan vara ok i stora infrastrukturprojekt som broar och motorvägar, men ett enskilt litet husprojekt känns spontant fel. Det kommer att bli förändringar inom det här området, men det kan ta tid. Till dess får vi fortsätta att försöka med våra gemensamma krafter, kommunen och vi, att få fram nya bostäder i den här kommunen.

 

Boby Ulf

fredag 12 augusti 2016

Alternativ finansiering för att öka rörligheten på bostadsmarknaden.





Ett stort problem idag är att rörligheten på bostadsmarknaden är för låg. Orsaken är flera, men en av de viktigaste orsakerna är flyttskatten som gör att det blir höga ”kostnader” för att byta lägenhet. En grupp som är särskilt orörlig är äldre människor som ofta sitter kvar i sina stora hus eller lägenheter med låga driftkostnader och där en flytt till en mindre modern lägenhet skulle innebära att man visserligen frigör kapital och får en bättre fungerande lägenhet, men samtidigt ofta får en betydligt  högre boendekostnad. Det gör att de lägenheter eller småhus som större familjer efterfrågar, inte kommer ut på marknaden, samtidigt som många äldre människor har ett boende som är dåligt anpassade till sin situation. En fråga är om det går att lösa den här låsta situationen.



Om man antar att den genomsnittliga försäljningskostnaden för villor i Sverige är 3 000 000 kr och att den genomsnittliga lånesituationen för en pensionär i en villa är 500 000 kr. Det innebär en vinst vid en försäljning på 2 500 000 kr. Med nuvarande skattesystem kommer säljaren att behöva betala 22 %, eller 550 000 i reavinstskatt på försäljningen. Eftersom det många gånger är billigare att bo i småhus med låga driftkostnader i förhållande till en nybyggd lägenhet, avstår många äldre från att sälja huset trots att man frigör kapital. Att man dessutom får skatta bort mer än en femtedel av vinsten, gör att man har en ännu större benägenhet att stanna kvar. Den genomsnittliga driftkostnaden för en villa som banker och kreditinstitut räknar på är ca 3 500 kr per månad. Till det tillkommer lånekostnader som för ett pensionärspar kan beräknas uppgå till netto 500 kr/ månad. Den totala boendekostnaden blir då 4 000 kr per månad. Mindre reparationer och ersättning av vitvaror mm tillkommer.

Om pensionärsparet skulle flytta till en nyproducerad lägenhet i hyresrätt på 65 m2, skulle hyreskostnaden ligga på ca 8 500 kr per månad, en merkostnad på 4 500 kr per månad eller 54 000 kr per år. På 20 år skulle alltså mer än halva vinsten från försäljningen vara uppäten av högre boendekostnader. Eftersom dagens 65-åringar ser fram emot minst 25 år av resande, resturangbesök och motionerande mm, så blir kalkylen för att flytta alldeles för dålig. Man bor med andra ord hellre kvar i sin alltför stora villa än att söka sig till ett boende som är mer lämpligt storleksmässigt, eller ur tillgänglighetssynpunkt.

Jag tycker att det vore bra om staten skulle kunna tänka sig en riktad insats till personer över 65 år som är beredda att flytta till en nyproducerad hyresrätt, där man ger någon form av subvention för att öka omsättningen på bostadsmarknaden. En idé kan vara att ge en skatterabatt årligen på ett belopp som motsvarar reavinstskatten uppdelad på 20 år med ett tak på exempelvis 500 000 kr. Det skulle ge en skatterabatt på maximalt 2 000 kr per månad, vilket möjliggör en hyresnivå på drygt 6 000 kr per månad utan att det påverkar totalekonomin. Med tanke på att man slipper egna underhållskostnader för vitvaror mm kan man klara en nivå som är ytterligare 1 000 kr till 1 500 kr högre och då börjar vi närma oss en nyproduktionshyra. Att man dessutom frigör en stor del eget kapital kan göra det intressant. Det här skulle kunna finansieras med en höjd fastighetsskatt på ca 2 %. Idag har vi ca 2 miljoner småhus i Sverige, i 350 000 av dessa bor det bara en person!

 

Boby Ulf

torsdag 16 juni 2016

Så ska vi rusta upp miljonprogrammen


Från min debattartikel i Dagens samhälle den 14 juni

 

Fastighetsägare i hela Sverige står inför en stor utmaning när det är dags att renovera miljonprogrammen. För Botkyrkabyggen ligger lösningen i att ta ett helhetsgrepp och lyfta hela området. Vi börjar i Fittja.

 

Hur ska vi renovera miljonprogrammen så att hyresgästerna kan bo kvar och samtidigt utveckla hela området? Det är frågan många fastighetsägare ställs inför nu när det är dags att renovera miljonprogrammen. Större delen av Botkyrkabyggens 10 700 bostäder är just miljonprogramslägenheter. Till den här utmaningen finns det inte en självklar lösning, utan flera. För oss handlar det om att ta ett helhetsgrepp.

Botkyrkabyggen och NCC tar nu tillsammans första steget i utvecklingen av Fittja. 1300 av våra lägenheter i området ska rustas upp under de närmaste åren. Det kostar mycket att renovera, det är inget vi ska hymla med. Men med den modell vi tagit fram tillsammans med NCC kommer vi kunna renovera på ett sådant sätt att vi kan hålla hyrorna nere. I korthet går modellen ut på att vi endast ska åtgärda det som nödvändigt måste bytas ut, som stammar, rör och badrum, medan mycket av övrig upprustning är frivillig för hyresgästerna.  På så sätt kan de bättre själva välja sin standard och därmed hyreshöjning.

Men lika mycket som vi ska renovera så ska vi lyfta våra områden när vi upprustar miljonprogrammen. Det gör vi dels genom att bygga nytt, dels genom att skapa flera alternativa boendelösningar. Botkyrkabyggen ligger redan i framkant vad gäller innovativa boendeformer. Med våra konceptboenden KompisBo, SeniorBo och TrädgårdsBo erbjuder vi flera unika typer av hem. För oss är det självklart att utveckla framtidens boende och det ska vi fortsätta med. För att skapa mer dynamiska områden har vi också infört andelsägande. Andelsägande är ett helt nytt sätt att äga sin lägenhet på vilket gör att vi kan mixa upplåtelseformer i ett hus, med hyresrätter och andelsägande i samma trappuppgång. Det skapar stabilitet i området när de som önskar ett ägande i sitt boende, kan få tillgång till det utan att flytta. Bostäder för ungdomar är också något vi satsar mycket på då vi nu för första gången bygger modulbostäder för unga. Vi skapar ett långsiktigt hållbart och attraktivt samhälle när boendeformer för olika grupper av människor blandas på det här sättet i våra områden.

Med det här helhetsperspektivet tar vi oss nu an hela Fittja. Vi gör det tillsammans med en aktiv byggare som NCC, och med kommunen och andra fastighetsägare. Botkyrkabyggen stödjer och samarbetar redan med flera lokala föreningar och organisationer. Den här satsningen är inget som ska ske över huvudet på människorna som lever sina liv här. Vi står på våra hyresgästers sida. Att behålla helhetsgreppet även när det gäller samarbete är en förutsättning för att lyckas. Bara tillsammans kan vi utveckla och lyfta våra förortsområden utifrån våra olika kompetenser och förutsättningar. Nu tar vi det första steget på resan mot framtidens Fittja.
Boby Ulf

tisdag 7 juni 2016

Bostadsministerns tre utmaningar


Mycket har hänt sedan min senaste blogg. Vi har fått en ny bostadsminister, regeringen har ombildats och Trump har blivit Republikanernas presidentkandidat.

Med en ny bostadsminister på plats kanske det åter kan bli lite fart på de bostadspolitiska frågorna. Bostadspolitiska frågor har vuxit sig allt starkare de senaste åren och man kan väl misstänka att det största regeringspartiet bannar sig själv för att man inte slagits hårdare för den ministerposten i regeringsförhandlingarna för några år sedan. Nu har en del frågor lyfts till finansministernivå, för att hålla ihop frågorna kring hur satsningar inom bostadspolitiken ska kunna finansieras. Men visst finns det utmaningar. I min blogg från slutet av september 2014 skrev jag bl a:

”Det finns inga lätta vägar att komma tillrätta med bostadsbristen i Sverige och till skillnad från 60-talet när vi stod inför en stor bostadsbrist, så rev vi det gamla uttjänta beståndet och fokuserade på att bygga en miljon nya bostäder. Idag ska vi både bygga nytt och renovera det gamla – samtidigt. Det kommer att bli konkurrens om arbetskraften med risk för kraftigt ökade byggkostnadspriser från en nivå som redan är högst i Europa. Det finns med andra ord en hel del att fundera på för en bostadsminister.”

Den förra ministern tänkte kanske på de här frågorna, men det hände inte speciellt mycket enligt min mening. Det är bråttom och det duger inte att bara prata. Det krävs handling på en mängd olika områden. Byggprocessen är fortfarande för långsam, det tar för lång tid att gå från idé till att sätta spaden i jorden. Ska vi bygga 700 000 nya lägenheter så krävs det snabba beslutsprocesser och starka begränsningar i möjligheterna att överklaga beslut. Vi behöver styra över en mängd människor till byggsektorn och det tar tid att både locka över och utbilda personal till branschen. Med en kultur i utbildningssverige att det är ekonomi, it och media som är de utbildningsvägar som är värda något, blir den nödvändiga omställningen till byggsektorn, en jätteutmaning. Här behövs en ”superminister” som kan gå över flera olika departement för att få tillstånd en verklig förändring. Det tredje området är byggkostnaderna. Sverige har Europas högsta byggkostnader och att skicka in subventioner för att bygga riskerar snarare att förvärra situationen än att hjälpa upp den. Vi måste få en regering och en bostadsminister som sätter sig in i och förstår vilka mekanismer som leder till de höga byggkostnaderna. Politiskt har man kanske få instrument för att kunna vända utvecklingen. Bristande konkurrens kan man inte lagstifta bort, men man kan underlätta för en friare konkurrens. Peter Eriksson som ny bostadsminister har verkligen stora utmaningar framför sig.

För några månader sedan kändes det osannolikt att Donald Trump skulle kunna bli presidentkandidat för det republikanska partiet. Idag är verkligheten en annan och han kan med det konstiga system som finns i USA när det gäller röstregistrering, mycket väl bli landets president. Med ett budskap om att göra ”Amerika starkt igen” (i ett land som redan har världens största ekonomi och världens största krigsmakt) kan han mycket väl locka till sig väljare från grupper som normalt inte borde rösta på en kvinnoförnedrare, rasist och kapitalist i dess mest negativa form. Men tyvärr är allt möjligt i Amerika. En liten rysning för tankarna till tidigt 30-tal i Europa och en före detta vice korpral som ingen riktigt tog på allvar…

Boby Ulf